fredag 9 december 2011

Nu finns det första förslaget på de nya namnen ute

En av många arter som i dagsläget saknar svenskt namn, men nu finns det ett förslag.
Svenska artprojektet har antagit ett principbeslut att alla organismer som presenteras i Nationalnyckeln ska ha svenska namn. Vad vi vet är ingen bok på gång för just trollsländor, men det allt större trollsländeintresset och de nya arterna som trillat in visar att behovet redan finns. 

I maj skrev vi om svenska namn på trollsländor och behovet av att det tas fram även på de arter som är nya i vår fauna och de som kan komma att dyka upp här framöver. Vi skrev också att arbetet påbörjats. Sedan dess har en grupp (nedan kallad "namngruppen") bestående av undertecknad, Linda Birkedal, Erland Dannelid, Tommy Karlsson, Göran Sahlén, Linda Strand samt Niclas Eklund (från kommittén för svenska djurnamn) haft möjlighet att inkomma med namnförslag och synpunkter på både nya förslag och de befintliga. Dessa har stötts och blötts och i de flesta fall finns det nu bra namnförslag. 

Namngruppen vill nu gärna ha in synpunkter och förslag på namnen, särskilt i vissa fall, som t ex på de något omstridda namnen "blå mosaikslända" Aeshna affinis och större- resp vandrande ängstrollslända Sympetrum striolatum & S. fonscolombii. Det går utmärkt att mejla eller ringa undertecknad eller någon av de andra i namngruppen för detta, eller lämna kommentarer här på bloggen, på Facebook eller på trollsländor.se. Återkoppla snarast, så ett reviderat förslag under vintern kan gå vidare till kommittén för svenska djurnamn.

Namngruppens namnförslag finns som pdf här (observera att det är en Excelfil omgjord till pdf så den är något svårläst, av någon anledning vill inte bloggprogrammet lägga ut excelfilen). Mejla gärna undertecknad om du vill ha Excelfilen direkt så mejlar jag den. Riktlinjer för svenska namn finns här.

Kejsartrollslända föreslås få epitetet "blå".
Vi kan skriva precis hur mycket som helst om svenska namn men hänvisar er till själva förslaget och riktlinjerna som finns för dessa. Men några ord på vägen. Namngruppen har lagt fram förslag på samtliga europeiska arter och inte bara de nordiska. Anledningarna till detta är flera, men en viktig sådan är att vi vill tänka lite längre. Våra svenska arters namn påverkas i allra högsta grad av andra arters dito, t ex finns det flera arter anax, d v s kejsartrollsländor, något som inte beaktades när den här förekommande arten namngavs. Nu måste den ha ett epitet för att skiljas från sina namne, något den delar med flera andra.

En del förändringar av befintliga svenska namn föreslås också, några av dessa följer här:
- Smaragdflicksländor Lestes föreslås kortas till "smaragdsländor".
- Flodflickslända Platycnemis pennipes får epitetet "blå", liksom kejsartrollslända Anax imperator.
- Vandrande mosaikslända Anax ephippiger föreslås ändras till "brun kejsartrollslända".
- Tidig mosaikslända Brachytron pratense föreslås bli "vårmosaikslända".
- Mindre glanstrollslända Somatochlora arctica föreslås bli "taigatrollslända".
- Släktet Gomphus, som sandflodtrollslända G. vulgatissimus tillhör, föreslås kallas "klubbsländor", ergo "sandklubbslända".
- Motsvarande förändring sker för Onychogomphus, som kallas "tångsländor", därför stenflodtrollslända O. forcipatus = "stentångslända".

Se mer i namnförslaget, och tänk på att det är just ett förslag - alla synpunkter välkomnas!
/Magnus
magnus.billqvist@gmail.com

måndag 5 december 2011

Camp Sahlbergi 2012?

Vi är i december 2011 men det verkar inte hindra folk för att redan göra upp planer för trollsländesommaren 2012. Inte minst hör vi redan hur det tisslas och tasslas om tundratrollslända Somatochlora sahlbergi och besök till Pulsujärvi. 10-20 personer verkar redan mer eller mindre ha bestämt sig för att Pulsujärvi vecka 30-31 2012 is the place to be. Vi kommer självklart också att bege oss dit, Pulsujärvi är beroendeframkallande, ju mer man besöker det desto mer vill man dit igen. Att området bjuder på så oerhört mycket mer än "bara" tundratroll är inte minst något vi gärna delar med oss av. 

Att flera andra ska dit och kanske samtidigt ser vi som en lysande och trevlig idé. Flera av oss som intresserar oss för trollsländor har aldrig träffats och flera par ögon ser mer än några få, så en samling där uppe ser vi fram emot. Ska du/ni dit? Hör gärna av er om ni vill ha tips eller för att försöka samordnas så vi kan ses på "Camp Sahlbergi" 2012!

För att underlätta för alla, särskilt de som aldrig varit där, kommer här ett gäng användbara länkar, artiklar och uppsatser. 

Från vår blogg:

Andra källor:

/Magnus

fredag 2 december 2011

Årets sista fenologiinlägg


Mindre kustflickslända sågs under 2011 senare än någonsin tidigare.
Årets sammanställning av 2011's skånska flygtider är sedan en tid klar och kommer att presenteras på söndag (4/12), då det skånska projektet har sin säsongsavslutning. Flygtiderna finns dock inte på projektets hemsida än, så vi passar på att blogga om det, men du kan ladda ned flygtiderna för 2011 här.

Vi har under året bloggat ganska mycket om fenologi och kommer att så fortsätta med under kommande säsonger. Sammanställningen som görs varje år sedan 2009 görs av undertecknad som en hjälp till alla inventerare i projektet Trollsländor i Skåne 2009-2014

Under 2011 slogs åter väldigt många fenologirekord: 22 vår och 24 höst (exklusive de nya arterna Aeshna affinis, Anax ephippiger och Anax parthenope). Detta beror förstås fortfarande allra mest på större andel rapporter jämfört med tidigare, men också en tidig, eller åtminstone mer normal, vår jämfört med 2010. De senaste tre åren har det sett ut så här när det gäller nya fenologirekord:

         Vår   Höst
2009  23    23
2010    3    21
2011  22    24

De fem mest extrema nya datumen 2011 var sista datum för mindre kustflickslända 25/9 (43 dagar senare), blåbandad jungfruslända (36) och metalltrollslända 16/9 (16) samt första datum för starrmosaikslända 5/6 (20 dagar tidigare) och gungflymosaikslända 29/6 (14). Av dessa är troligen samtliga utom ett resultat av kunskapsluckor som nu täpps till. Det sena fyndet av blåbandad jungfruslända kan möjligen vara något utöver det vanliga.

Observera att sammanställningen är gjord innan årets fynd är validerade. Förändringar av datan kan därför ske. För jag vet inte vilken gång i ordningen måste vi också påminna om, att samtliga uppgifter är från Artportalen. Vi hör ibland att det finns tidigare respektive senare fynd, men så länge de inte rapporteras så "finns de inte". Det enda som återstår nu där ute är vinterflicksländor Sympecma fusca, och några månader innan de första övriga arterna börjar flyga. Vi får väl hoppas på en tidig vår...

Tidigare inlägg om höstfenologi:
Allra sista chansen för i år
Säsongen är inte över - än
Skånska fenologirekord: sistadatum

/Magnus

måndag 14 november 2011

2nd European Congress on Odonatology 2012, Belgrad, Serbien 2-6/7 2012

Orange-spotted Emerald/Oxygastra curtisii, Portugal 9/7 2010
För en tid sedan kom bekräftelsen på och det förvisso väntade men likväl trevliga beskedet, att 2012 års europeiska trollsländekongress sker i Serbien. Den förra och tillika första (även om det skett flera i andra tappningar) tog plats i juli 2010 i Vairão utanför Vila do Conde i Portugal. Undertecknad hade förmånen att deltaga under både kongressen och den därpå följande fältveckan i nordöstra Portugal. Det är verkligen ett tillfälle och erfarenhet som jag varmt vill rekommendera, så jag hoppas få träffa flera av er i Belgrad nästa år. Vad det går ut på och vad man får man sig hem tänker jag inte gå in på, titta istället här, där Vincent Kalkman respektive Tim Termaat skrivit ganska utförligt om både kongressen och fältveckan, på sid 8-11. Mer av den varan kommer det att bli nästa år alltså, ses där!

Mer info om Serbien
Dito om Portugal

/Magnus

lördag 29 oktober 2011

Allra sista chansen för i år?

En av de senaste flygande arterna är tegelröd ängstrollslända.
Enligt SMHI och DMI kommer det under den närmaste veckan att vara närmast rekordvarmt för säsongen. 15 grader eller mer kan det vara lokalt i landet. Lite sol på det och möjligheterna att se årets allra sista trollsländor borde inte vara orimlig. Nu ser det mindre bra ut för just solchanserna, men hoppet sägs ju vara det sista som överger oss människor...

Men hur sent flyger egentligen våra trollsländor? Det är inte helt enkelt att tolka observationerna på Artportalen när det gäller senaste fynden av trollsländor i Sverige. Detta eftersom majoriteten av alla rapporter under november gäller larver, men alla har inte angett detta. Om vi extrapolerar lite och bara går på de som är relativt säkra eller går att säkert säga genom fynddatan, kommer vi fram till att den absolut senast sedda trollsländan i landet någonsin rapporterad på Artportalen föga förvånande är vinterflickslända Sympecma fusca. Två hannar rapporterades från Sörgårdsdammen, N Ekologiska stationen, Skogsby på Öland den 21 november 2009 (Lars Rigbäck, Claes Möllersten). Nu är detta förstås ingen överraskning eftersom denna art, tillsammans med sibirisk vinterflickslända S. paedisca, är de enda som övervintrar som vuxna individer. Med andra ord kan man teoretiskt hitta dessa två arter under hela vintern, även om inga rapporter gör så gällande. Ur ett fenologiskt perspektiv är dessa arter mindre intressanta, låt oss därför ta en titt på de övriga.

Vi vet sedan tidigare uppdateringar av fenologin (se t ex här) att de senaste flygande arterna normalt sett utgörs av några mosaik- respektive ängstrollsländor. Av flicksländorna är det mindre smaragdflickslända Lestes virens som flyger längst (rekordet är skånskt, 19/10), men in i november verkar den inte klara sig, vilket kanske inte är en överraskning på dessa nordliga breddgrader. En art som teoretiskt borde kunna flyga riktigt sent då den gör så året runt en bit söderut är vandrande ängstrollslända Sympetrum fonscolombii. Denna kan ha reproducerat sig i Sverige under 2011 så sena fynd vore inte helt oväntade.

Det finns fem inrapporterade fynd av flygande trollsländor från november månad, exklusive ovanstående vinterflicksländeobs. De ligger alla samlade de första dagarna i månaden men geografiskt är de spridda från Skåne till Värmland. Den senare är dessutom den enda där mer än ett ex anges (3), men än mer anmärkningsvärt är nog att ett av fynden utgörs av en äggläggande hona. De fem listas nedan i stigande ordning (senaste sist):

- Höstmosaikslända Aeshna mixta Torreberga, Nevishög, Skåne 1/11 2008 (Ola Elleström)
- Blågrön mosaikslända Aeshna cyanea (äggläggning!), Esarp, norr om kyrkan, Skåne 2/11 2007 (Linda Birkedal)
- Tegelröd ängstrollslända Sympetrum vulgatum Flåvik Eskilsäter, Värmland 3/11 2007 (Erik Olausson)
- Höstmosaikslända Aeshna mixta Äskatorp, Hanhals, Halland 3/11 2007 (Erik Hansson)
- Tegelröd ängstrollslända Sympetrum vulgatum Värsnäs, naturistbadet, Kläckeberga 4/11 2007 (Göran Andersson)

Efter nästa vecka vet vi kanske om 2011 bjöd på några nya novemberfynd, för senare än början av månaden verkar det inte locka våra sommargäster att ge sig ut på flygturer, och vem kan klandra dem?

/Magnus

tisdag 18 oktober 2011

Anax parthenope, Ölands södra udde 15/10

Anax parthenope visas upp på Ottenby 15/10. Samtliga foton: Daniel Green
Öland i oktober förknippas för de flesta naturvänner framför allt med fågelskådning. Av tradition åker hundratals skådare till Öland under vecka 41 och 42 för att leta och förhoppningsvis se felflygande fåglar från öster. I år var vädret dock inte så gynnsamt så det var stundtals fler fågelskådare än fåglar att titta på.

I lördags var jag själv på Ölands södra udde. Strax innan kl 14, när de flesta skådare befann sig på andra platser på Öland, kom dock en glad överraskning. Fågelstationen visade upp en Anax parthenope - den tredje på lokalen i år vilket ju understryker södra Öland som en magnet inte bara för rara fåglar utan även trollsländor.

Anax parthenope. Ottenby 15/10
Trots att många redan lämnat udden fanns ett hundratal skådare kvar och slöt nästan mangrant upp vid staketet när den sällsynta sländan visades upp. Ett slutligt bevis på att intresset för trollsländor verkligen slagit igenom.

Jag hade inte kameran med, men Daniel Green har vänligen ställt sina bilder till förfogande. Stort tack för det.
/Ola
Anax parthenope. Ottenby 15/10

söndag 16 oktober 2011

Säsongen är inte över – än!

Sliten hane höstmosaikslända, Höje å 10 oktober 2010
Nu är hösten här med besked, temperaturen även här nere i södra Skåne är nere och nosar på minussidan, åtminstone på natten. När dimman väl lättat på morgonen ser man att frosten ligger tjock. Det är tufft att vara trollslända då, även om solen dessa vackra oktoberdagar gör att det är riktigt skönt i soliga läpartier. Men det tunnar snabbt ut, allt färre individer hittas även efter enträget letande. Men trots detta är säsongen inte riktigt över, fortfarande kan spännande saker ske. Så sent som igår fångades ytterligare en Anax parthenope på Ottenby, vilken visades upp för över 100 förväntansfulla skådare. Det är inte längre förunnat en liten klick människor att se riktigt sällsynta trollsländor längre, även om de som var där igår förstås egentligen hade annat i kikaren. Förra helgen sågs ännu en vandrande ängstrollslända Sympetrum fonscolombii på en ny plats (Lomma) och helgen innan dess både Anax parthenope på Öland och Skånes första fynd av vandrande mosaikslända Anax ephippiger gjordes i Falsterbo (för övrigt första fyndet i landet sedan 1997).

Men man behöver inte hitta sällsynta arter för att det ska vara givande att vara ute så här sent på året. Alla fynd av de mer vanliga arterna är extra intressanta ju senare säsongen lider. För att vi ska få så bra koll som möjligt på den säsongsmässiga variationen är det därför extra viktigt, att rapportera de vanliga arterna i början och i slutet av säsongen. I det skånska trollsländeprojektet räknar vi sedan i år ut median för första respektive sistadatum för samtliga arter. Därför är all data högst relevant, även om det inte innebär nya fenologirekord.

Men för en del är det lite av en extra krydda att slå tidigare (skånska) fenologirekord. För minst åtta arter är detta fortfarande i allra högsta grad möjligt. Arter som fortfarande kan flyga och vars sistadatum antingen närmar sig eller precis passerats inkluderar mindre smaragdflickslända Lestes virens (19/10), höstmosaikslända Aeshna mixta (1/11), starrmosaikslända Aeshna juncea (13/10), blågrön mosaikslända Aeshna cyanea (2/11), svart ängstrollslända Sympetrum danae (18/10), tegelröd ängstrollslända Sympetrum vulgatum (18/10), större ängstrollslända Sympetrum striolatum (19/10) och blodröd ängstrollslända Sympetrum sanguineum (30/10).

Så ge inte upp säsongen riktigt än och glöm inte rapportera alla arter ni hittar på Artportalen!

/Magnus

lördag 8 oktober 2011

Våra samlade lokaltips

Pydden, V Eksholmssjön, Skåne, ett kommande lokaltips
Under året har vi beskrivit nio lokaler lite närmare samt en lite kortare (Grytkärren). Eftersom de är utspridda i bloggen kan de vara svåra att lokalisera om man inte känner till de att de finns. Därför kommer här alla tipsen samlade nedan.

Vi har flera på gång att beskriva, vi hoppas till exempel återkomma med lokalbeskrivningar av Emån och Stockamöllan, inte minst för att rinnande vatten hittills lyst med sin frånvaro bland våra lokaltips. Andra ställen vi själva gillar är t ex Pydden, Eksholmssjön, Traneröds mosse, Bökeberg och ett flertal myrar i nordöstra Skåne. Men vi vill gärna veta om du har en eller flera lokaler att tipsa om, som vi kan ta upp i bloggen. Kanske vill du själv skriva om just din favoritplats? Vi har hittills bara haft en gästskribent men fler är på gång. Hör gärna av dig till oss om du har tips att dela med dig av.

Ola på väg ut i Grytkärren, Östergötland.
- Albrunna kalkbrott, Öland 29/6 2011
- Badsjöarna, Järavallen, Skåne 7/10 2011
- Grundsjön, Blekinge/Skåne 26/6 2011
- Grytkärren, Östergötland 19/7 2011
- Gullåkra mosse, Skåne 5/5 2011
- Pulsujärvi, Torne lappmark 23/8
- Stensoffa och Svarta hål, Skåne 27/5 2011
- Svabesholm, Skåne 3/5 2011
- Svartavad, Skåne 15/5 2011
- Ugglarps mosse, Skåne 18/5 2011

/Magnus

fredag 7 oktober 2011

Lokaltips: Badsjöarna, Järavallen

Trollsländesäsongen är trots årstiden och snöfall i norra Sverige inte alls över. Spännande fynd gjordes i helgen som var och fler kan faktiskt komma. Det är förstås allt färre arter på vingarna och färre individer ju längre hösten lider, men vill du uppleva många trollsländor är chansen inte förbi. Denna lokal kan fina höstdagar fortfarande leverera så här kommer troligen säsongens sista lokaltips.


Vid Järavallen öster om E6:an strax söder om Landskrona och alldeles norr om Hofterup finns ett antal små sjöar som uppstått genom grustäkt, där det nu finns en spännande trollsländefauna. 31 arter har rapporterats därifrån sedan 2009, varav inte minst flera rariteter som fått flera skådare att leta sig dit. Här sågs under 2011 Skånes första(?) dokumenterade Anax parthenope. Det hittades pudrad kärrtrollslända Leucorrhinia albifrons, vilken tidigare i västra Skåne bara var känd från en annan nutida lokal i Kävlinge.

Under året har också vandrande ängstrollslända Sympetrum fonscolombii rapporterats och under hösten har det vid flera tillfällen setts fräscha, nya exemplar av båda könen. Det bör vara så att reproduktion av arten har skett, vilket i så fall är det första dokumenterade i Sverige. (Det kan ha skett på fler platser i landet i år, vi återkommer troligtvis om detta i annat inlägg).

Förutom pudrad finns även citronfläckad kärrtrollslända Leucorrhinia pectoralis och nordisk kärrtrollslända Leucorrhinia rubicunda i området. Andra arter är gulfläckad glanstrollslända Somatochlora flavomaculata, mindre rödögonflickslända Erythromma viridulum och större ängstrollslända Sympetrum striolatum. Det finns också en enstaka och äldre rapport av en ovanligt sen griptångsflickslända Coenagrion armatum från den södra sjön (8/8).

Vandrande ängstrollslända, ung hane, Badsjöarna 1/10 2011
Badsjöarna verkar vara bra under hela säsongen. Även nu, i oktober, flyger hundratals trollsländor vid sjöarna. Vanligast verkar blodröd Sympetrum sanguineum och tegelröd ängstrollslända S. vulgatum vara, tillsammans med höstmosaikslända Aeshna mixta, vilket förstås är praxis så här sent. Men bland dessa hittas också enstaka vandrande och större ängstrollsländor S. fonscolombii och S. striolatum. Ytterligare någon art kan säkert påträffas fortfarande, t ex blågrön mosaikslända Aeshna cyanea och svart ängstrollslända Sympetrum danae. 

Leta med fördel efter de fräscha vandrande ängstrollsländorna en bit upp i högre gräs, inte nere vid strandkanterna där de könsmogna sländorna just nu har huggsexa om att få föra sina gener vidare. Är man ute efter just denna art rekommenderas den södra sjön, varifrån jag tror samtliga rapporter hittills kommit.

Större ängstrollslända, hona, Badsjöarna 1/10 2011
De två största sjöarna skiljs åt av en mindre sumpskog, genom vilken en liten bäck rinner. Därför ser man inte den andra sjön när man befinner sig vid en av dem. Järavallen är ett populärt rekreationsområde, och det är ofta många människor i området. Sjöarna används bland annat av badande, och både ryttare till häst och hundägare frekventerar området flitigt varför där är gott om besökare även efter badsäsongens uttåg.

Kör du mot Landskrona från Lund/Malmö på E6/E20 så ska du ta av på avfarten mot Bjuv in på väg 110. Efter cirka en kilometer tar du in till höger på Davidslidsvägen. Efter 500 meter tar du höger igen på Silvavägen. Kör tills vägen tar slut och parkera där en informationsskylt hälsar dig välkommen. Härifrån ser du den första badsjön. Du kan också ta buss eller tåg till Kävlinge varifrån du tar linje 122, som stannar vid Rådjursvägen i Ålstorp. Där hoppar du av och följer Rådjursvägen västerut, mot motorvägen. Passera en vägstump till vänster och ta sedan in på den riktiga väg som går vänster istället för att välja Vildsvinsvägen. När vägen gör en tydlig sväng åt vänster går du in på promenadvägen i skogen istället. Håll konstant höger i alla vägskäl så kommer du efter cirka en km till första trollsländedammen.

/Magnus

söndag 2 oktober 2011

Nya fynd av spännande Anax-arter

Anax parthenope, hanne, Turkiet april 2011.
Det har legat ett mäktigt högtryck över oss i några dagar vilket gett åtminstone lokalt de högst uppmätta temperaturerna sedan man började mäta på 1700- eller 1800-talet. Det kanske är det som även gett resultat i form av intressanta sländor och fler kan vara på gång. Igår fångades det enligt uppgift i Falsterbo Skånes första vandrande mosaikslända Anax ephippiger. På Öland fastnade åter en Anax parthenope i Helgolandsfällan. Vi har redan skrivit om dessa arter här på bloggen så istället för att uppfinna hjulet på nytt hänvisar vi till dessa inlägg för mer information:

- Vandrande mosaikslända Anax ephippiger
- Anax parthenope


/Magnus

måndag 19 september 2011

Skånska fenologirekord: sistadatum, uppdatering


Mindre sjötrollslända Orthetrum coerulescens, hane

För några veckor sedan skrev vi om några nya skånska höstfenologirekord här. Vi har tidigare också skrivit om skånska trollsländors vårfenologi här, här och här. Ytterligare ett gäng arter har sedan senaste inlägget slutat flyga och sålunda finns det redan flera nya rekord. 

Vi kommer fortsatt under säsongen uppdatera fenologin här i bloggen eftersom vi tror det har stort intresse för ganska många när sländorna egentligen flyger. Dessutom är det alltid en sporre att slå rekord, något som får i alla fall en del att ge sig ut extra tidigt på säsongen och fortsätta leta tills frosten kommer. Dessutom kan det vara en signal för trollsländeskådare i andra delar av landet vilka arter som är på gång att komma på vingarna. Nya sistadatumsfenologirekord i Skåne enligt Artportalen under perioden 26/8-18/9 2011:

Blåbandad jungfruslända Calopteryx splendens                   2/9         Höje å, Lund (1)
Kraftig smaragdflickslända Lestes dryas                                4/9         Vombs vattenverk (11)
Större rödögonflickslända Erythromma najas                       26/8         Svaneholmssjön (6)
Metalltrollslända Somatochlora metallica                             4/9         Näsby mosse, Vollsjö (4)
Mindre glanstrollslända Somatochlora arctica                      9/9         Myr NV Rössjön (13)
Fyrfläckad trollslända Libellula quadrimaculata                   4/9         Torvgravarna, Håleryd (11)
Mindre sjötrollslända Orthetrum coerulescens                     26/8         Rössjöholm (5)
Siffra inom parentes är antalet dagars skillnad gentemot tidigare sistadatum. Som brasklapp ska vi tillägga att samtliga dessa fynd inte är validerade än så det kan ske förändring av datan. Å andra sidan är nog granskningen av fenologirekord bristfällig som vi skrev om här.

Det finns väldigt goda chanser att fortsatt slå rekord i år. Som exempel är fenologidatum med råge passerat för båda jungfrusländorna Calopteryx spp och metalltrollslända Somatochlora metallica, men alla dessa tre flög förra veckan under vårt besök vid Huskvarnaån förra veckan. Då borde de flyga i Skåne också kan man tycka. Ut och leta!

/Magnus

torsdag 15 september 2011

Ett trollsländeforum värt namnet nu, tack!


Obs! Det tidigare kommentarsproblemet, som vi hört om från flera håll, är nu löst. Det var en inställningsgrej. Så ni som haft kommentarer ni velat ge till tidigare texter och inte lyckats kan göra det nu.

En dag förra veckan hade vi 519 unika besökare på vår blogg. Det stora antalet, som är en rejäl bit över det normala, beror förstås på fyndet av Sympetrum pedemontanum i Småland och satte återigen fingret på bristen på ett ”riktigt” svenskt trollsländeforum. Det blir allt mer uppenbart att det stora intresset inte har någon självklar samlingspunkt. Var går man ut med information om fynd? Vem ansvarar för att sprida och redovisa nya landskapsfynd? Hur får man koll på fenologin i landet eller regionalt? Hur får man hjälp med och var kan man diskutera artbestämning? Det finns varken någon tidning eller nätverk eller ens en självklar förening för trollsländeintresserade att samlas i.

Visst finns Artportalen och Artportalen2 lanseras i november, men det är inte rätt forum för mer än just rapporter av observationer och foton knutna till dessa. Det finns också två regionala inventeringsprojekt (Skåne och Östergötland), men dessa är just regionala och fokus ligger på inventeringar. Ett forum av typen som finns i Danmark hade varit mycket nyttigt. Det saknas ett forum för debatt och diskussion, något vi f.ö. tycker sker alldeles för lite, men det blir förstås så när det saknas forum för det. Det finns en Facebookgrupp, men den är långt ifrån optimal såväl i struktur som i tillgänglighet då inte alla vill ansluta sig till s.k. sociala nätverk.

Vi vill väcka frågan, för som det är nu hamnar vi trollsländeskådare mellan stolarna. Många är fågelskådare, men givetvis är Club 300, SOF m fl fågelföreningar fel forum, förutom för någon enstaka artikel eller reportage. Men likaså är de entomologiska föreningarna fel då dessas fokus inte ligger på det vi är intresserade av:: trollsländor. Dessa föreningar är helt enkelt för breda för de allra flesta som är nyfrälsta trollsländeskådare. Sen kan man också fråga sig, om dessa föreningar verkligen vill ha fler medlemmar, för de har haft en väldigt stor möjlighet att locka dessa de senaste två-tre åren, men istället märks ingenting öht. När hade Entomologisk Tidskrift eller Fazett senast en artikel om trollsländor? Jo, senaste artikeln i ET om trollsländor är från 2006 (Tommy Karlsson: Två nya trollsländor för Östergötland – Johanssons flickslända Coenagrion johanssoni och bred kärrtrollslända Leucorrhinia caudalis). Den senaste i Fazett är från 2003(!) (Ivan Kruys: En ny trollsländeart för Sverige?).

Bortsett från en kort recension av den svenska trollsländeboken och ett upprop från det skånska trollsländeprojektet (båda i ET) märks ingenstans i dessa två tidskrifter något öht om att det finns ett jättestort uppsving kring intresset för trollsländor. Visst kan man vända på det och säga, att det ligger i trollsländeskådarnas eget intresse att skriva om vi vill att det ska publiceras något. Detta är ett uselt argument, för det måste väl ändå ligga i föreningarnas egna intressen att locka fler medlemmar? Dessutom har ”vi” faktiskt skrivit i olika forum, t ex Roadrunner och Fauna&Flora. Hur som helst, så är förstås skälet istället det, att, som vi skrivit om tidigare t e x här, så är det väldigt få som ser sig själva som entomologer. Hur många ägnar er aktivt åt insamling av trollsländor? Hur många av er som läser detta är medlemmar i en entomologisk förening? Inte särskilt många, eller hur? Och varför ska man  det bara för att man är intresserad av trollsländor? Enda skälet är väl att det inte finns några alternativ. Missförstå oss inte, vi har verkligen inget emot dessa föreningar (är medlem i båda), vi vill bara sätta fingret på problemet vad som saknas. Vi vill läsa om trollsländor och vi vill helst läsa vad andra har skrivit, inte behöva skriva allt själv.
Vem tar ansvaret för trollsländorna i Sverige? Vem orkar, vill och kan sätta igång att starta ett nätverk, förening eller hemsida, där vi alla kan diskutera fynd och artbestämning; publicera bilder, tips, länkar, reserapporter och artiklar; samordna exkursioner, ordna föredrag och resor; redovisa landskapsfynd, fenologirekord; sprida de senaste nyheterna och larma ut fynd, osv. Kanske t o m nyhetsblad eller på sikt en tidskrift.

Vi har ingen lösning på detta, vi vill bara sätta fingret på problemet, på bristen av lämpligt forum när man t ex vill sprida information om ett spännande fynd. Det var denna brist som gjorde att upptäckarna av S. pedemontanum tog kontakt med oss och frågade om vi kunde tänka oss att hjälpa dem publicera deras historia.

Givetvis är vi medvetet något provokativa, men – handen på hjärtat – visst har vi rätt? För var läser du om de mest spännande fynden från 2010-2011? Var kan du läsa senaste nytt om Anax parthenope, Aeshna affinis, Lestes barbarus, Sympetrum pedemontanum, m fl arters uppträdande i Sverige? På flera håll förstås, t ex här på vår blogg, på Ottenbys hemsida, i Pavs blogg, på Artportalen m fl platser, men det är spretigt och beror helt på personliga engagemang. Det finns inget samlat, inget officiellt. Hur ändrar vi på detta? Diskutera och kommentera gärna, och gör det gärna direkt här på vår blogg.

/Magnus och Ola

måndag 12 september 2011

Sympetrum pedemontanum, hona

Sympetrum pedemontanum, hona. Huskvarnaån 11/9 2011.
Samtliga foton: Lars G Petersson

Som vi skrivit så var vi och tittade på Sympetrum pedemontanum härom dagen. En stor upplevelse och vi lämnade lokalen nästan helt nöjda. Nästan, för vi lyckades ju inte få några användbara bilder på honor trots att vi såg tre stycken. Men de hade den dåliga smaken att flyga iväg eller sitta med vegetation i vägen så därför hade vi inga bilder på dem.

Men något vi gillar här på Epitheca är när vi får hjälp av andra. Förvisso är det jag och Magnus som startat bloggen och skriver det mesta, men vi är oerhört glada när andra vill bidra. Därför var det med stor glädje jag öppnade mailen i morse och såg att Lars G Petersson från Kalmar, helt utan uppmaning, skickat ett antal bilder på en av honorna av Sympetrum pedemontanum vid Huskvarnaån. Stort tack för det!



Honan är lika lättbestämd som hanen då den har de tydliga banden på vingen. Honan har vita eller vitaktiga vingmärken till skillnad från hanens knallrosa diton. Färgen på bakkroppen varierar från ett tydligt rödstick i bakkroppen till brunt eller rostfärgat. Överlag en väldigt speciell slända i en ovanlig färg. Bilderna är som vanligt klickbara för större storlek.
/Ola

fredag 9 september 2011

9/9: Huskvarnaån tur och retur

Sympetrum pedemontanum, hane, Huskvarnaån 9/9
Idag var vi så själva på plats längs Huskvarnaån för att titta på veckans i särklass mest uppmärksammade art och med allra största sannolikhet årets mest spektakulära, svenska trollsländefynd. Vi behövde inte leta länge, hann knappt ur bilen innan den första individen sågs ryttla några sekunder innan den for iväg i vinden. 

Just vinden var enda störningsmomentet under eftermiddagen, som annars bjöd på riktigt skön septembersol. Då och då försvann solen och vinden slet ofta i vegetationen vilket gjorde, att sländorna av samtliga närvarande arter också försvann. Men så la sig vinden, solen sken och plötsligt var där sländor lite här och var. Vanligast var svart ängstrollslända Sympetrum danae, men redan som klar tvåa kom dagens självklara clou och målet för dagstrippen: Sympetrum pedemontanum. 

Vingbanden och vingmärkena.
Även om vi visste om att den skulle vara liten, i storlek närmast mellan eller kring svart- och blodröd ängstrollslända Sympetrum danae & S. sanguineum, förvånades vi ändå något åt dess lilla storlek. Även blodröd fanns på plats så jämförelser dessa tre arter emellan kunde göras. Detta är synnerligen lämpligt inte bara av storleksskäl, utan också för att de alla tre har helsvarta ben. Jepp, nu har vi tre och inte bara två ängstrollsländor med helsvarta ben i Sverige.

Det första man tänker på är förstås knappast benfärgen, utan vingarnas breda, mörka band. Detta  syns oerhört tydligt om den sitter och på trollsländors vis har vingarna utbredda på klassiskt manér. Då går det inte att missa, och man ser genast vilken art det rör sig om. Detta gäller dessutom båda könen, då båda har bandade vingar. Men om sländan stöts upp eller kommer förbiflygande är det en helt annan femma, då gör teckningen på vingarna att de är extra svåra att följa. Aldrig har jag tappat en slända i flykten så ofta som med S. pedemontanum, de föreföll ibland helt omöjliga att följa med blicken, och flera gånger tappade vi dem helt. Inte minst gällde detta honorna, som vi endast såg sitta en gång och annars bara fladdrade och försvann (vi fick heller aldrig några bilder på dessa, tyvärr).

Från sidan syns teckningar som inte liknar övr svenska arter.
Något annat vi tänkte på direkt var hannarnas färg, den röda alltså. Är det något ängstrollsländorna Sympetrum spp bevisar är det att rött kan ha många nyanser. Blodröd, tegelröd, orangeröd, osv kan man använda för att beskriva några, S. pedemontanum är snarast lingonröd. 

Med andra ord lingonröd kropp, svarta ben och breda band över vingarna - vilket djur! Men då har vi inte ens nämnt hannarnas knallrosa vingmärken eller honornas vita diton, eller deras något speciella, lite vingliga flykt och breda vingar. Det är kort sagt en fantastiskt vacker skapelse, en art vars utseende ger grön flodtrollslända Ophiogomphus cecilia en rejäl match om att vara Sveriges vackraste trollslända.

Rent krasst kändes området som trivialt, som vilket vattendrag med översvämmade åkrar och fält som helst. Vi såg inget annat anmärkningsvärt, varken trollsländor eller kärlväxter, mest spännande var en överflygande rödstrupig piplärka. Med andra ord känns det ännu mera anmärkningsvärt att S. pedemontanum finns just där - finns den där kan den finnas precis var som helst. Förutom redan nämnda arter noterades metalltrollslända Somatochlora metallica, allmän smaragdflickslända Lestes sponsa, blå- och blåbandad jungfruslända Calopteryx virgo & C. splendens samt någon mosaikslända, troligen höstmosaik Aeshna mixta.

Flest S. pedemontanum såg vi i den högre vegetationen precis i åkanten, men detta kan ha berott på den bitvis starka vinden. Flera områden med översvämningar ute på fälten spanades också av men gav betydligt mindre resultat. Vi var heller aldrig över på den östra sidan, som enligt uppgift ska vara bäst. När vi väl "var klara" på västsidan var klockan för mycket för att gå över bron och ner längs ostsidan, så då begav vi oss hemåt igen. Under lördagen och söndagen kommer troligen ganska många att besöka området. Gör det du också om du vill se denna fantastiskt fina trollslända. Tänk på att parkera ordentligt och läs innan du åker om vad upptäckarna skrivit om platsen med mera här.

/Magnus




tisdag 6 september 2011

Fyndet av nya Sverigearten Sympetrum pedemontanum – upptäckarnas egen historia

Sympetrum pedemontanum, Ramsjöholm, foto Michael Andersson
Timothy Karlsson, Michael Andersson och Anders Ahlstrand hittade i lördags Sveriges första exemplar av ängstrollsländan Sympetrum pedemontanum, vilket vi skrev om här. Det var fantastiskt kul och spännande tyckte vi alla som hörde om det, vilket inte blev mindre häpnadsväckande när de dagen efter rapporterade inte mindre än 50 ex – en hel population! Och i inlandet dessutom, i Jönköpings kommun, långt ifrån kusten där vi väl till mans trott en art som denna skulle dyka upp. Att den exakta fyndlokalen dessutom hemlighölls gjorde inte spekulationerna kring fyndet och själva händelsen mindre fascinerande.

Av olika skäl valde de att inte lämna ifrån sig den exakta lokalen direkt, ett beslut som lämnade en viss bitter eftersmak, då en del av de som hörde av sig var direkt oförstående och respektlösa. Timothy och Michael har nu valt att berätta om hur upptäckten gick till, omständigheterna kring fyndet, hur lokalen ser ut och hur man hittar dit. Epitheca vill ännu en gång rikta ett stort grattis till de alla tre!


Vi (Timothy och Michael) träffade i somras på naturguidningar i kommunen fältbiologen Anders. Trollsländor pratades det om och att vi var intresserade av att inte minst få se blåbandad jungfruslända Calopteryx splendens. Anders hade sett denna under utterinventering men bara på ett enda ställe. Han lovade att höra av sig så vi tillsammans kunde åka och titta. I lördags morse ringde han så och efter snabb överläggning åkte vi alla tre ut dit. En hel del andra trollsländor var i luften och senare även en hane av den blåbandade: dagen var räddad! När vi håller på att packa ihop för att åka hem ser vi en röd ängstrollslända Sympetrum sp vila på ett blad bredvid oss, som om den ville visa sig just för oss. Michael var närmast och tog håven, och fick den men vegetationen var hög och håven trycktes mot det långa gräset. Den fanns ändå inte i håven, men Anders såg att den gömde sig i gräset så vi satt på knä och letade, efter en halv minut kryper den framför Timothy och han kupar händerna och tar den. Och sen i burken. Under tumultet knäcks nog vingen.    

Vi tar fyndet med oss hem för artbestämning och väl hemma förstår vi vad vi hittat och biotopbeskrivningen i "Trollsländor i Europa" är klockren. Det måste finnas fler. Nästa morgon på plats ser vi 50st i luften bara 20 m från den plats vi hittade den första. BINGO! Vi följer och studerar dem sedan under resten av dagen.   

Huskvarnaån är platsen för fyndet. Ån är mycket strid och slingrar sig och har många anslutande bäckar och diken. På båda sidorna av ån är det odlad mark men just nu gör översvämningar att flera fält står under 1 dm vatten. Den svämmar ofta över sina breddar just här, så marken är lerig och åkanterna farliga med stor rasrisk. Den ”bandade ängstrollsländan” S. pedemontanum flyger vid åkanten, i anslutande diken, och parning/äggläggning/revirhållande är observerat vid översvämningarna på åkrarna.

I övrigt har vi hittat bland annat fyra arter ängstrollsländor Sympetrum spp, blå- och blåbandad jungfruslända Calopteryx virgo & C. splendens, starr- och/eller gungflymosaikslända Aeshna juncea & A. subarctica och flodflickslända Platycnemis pennipes. Det fanns mycket annat också som vi inte dokumenterat. Lokalen är bara grym!
Eftersom det inte rörde sig om ett ensamt exemplar, utan en hel population av en ny art för landet, mailade vi Niklas Johansson på Länsstyrelsen om fyndet och situationen och bad om råd. Vi har haft kontakt tidigare då Michael är Faunaväktare m m. Platsen är inte skyddad på något sätt, men efter två dagars kontakt med berörda markägare och arrendatorer så är samtliga berörda, inklusive kommunen, informerade om situationen. Det fanns viss risk för förändringar då det sker arrendeskifte nästa år och då partier med sank åkermark kanske skulle dikas ut. Länsstyrelsen har därför pratat med berörda om framtiden. Det skördas också på alla fält runt omkring just nu och risk finns då förstås att detta kan påverka även platsen med S. pedemontanum.

Mer exakt så är platsen Huskvarnaån vid Ramsjöholm, ca 1,5 mil NO om Huskvarna. Trollsländorna hittar man 400 m söder om vägbron över ån. RT90 är 6413200, 1417800. Vägarna där ute på landet är enfiliga och mötesplatser används. Det är mycket dåligt med parkering och den smala vägen behöver skördemaskinerna som jobbar på alla fälten just nu. Hästarna i hagen som man kanske passerar smakar gärna på innehållet i din ryggsäck, de vet nog att man kan hitta mat där och är riktigt närgångna och STORA. Besökare måste låta bli att trampa ner det som odlas på alla fält och kan gå att skörda. Det är mycket stor rasrisk utmed hela ån pga av leran. Ett ras och man begravs eller sveps iväg av vattnet. Att samla in någon är väl olämpligt men det förstår väl alla trollsländefans. Fler vill kanske se dem nästa år igen. 

Arten trivs uppenbarligen på översvämmade åkrar. Huskvarnaån gör det på många ställen. Hoppas att alla trollsländeintresserade som besöker området den närmaste tiden kan hjälpa till att hitta fler lokaler i närheten när de ändå åker dit. En uppmaning som kan vara till stor hjälp för arten för vi vill ju behålla den i Sverige.
  
/Michael Andersson och Timothy Karlsson
På Artportalen hittas nu också exakt info om lokalen.


söndag 4 september 2011

Ny Sverigeart: Sympetrum pedemontanum!

Den mycket vackra och spektakulära ängstrollsländan Sympetrum pedemontanum tillhör arterna som vi tänkt presentera här på bloggen som en art som inom snar framtid kan komma att tillföras den svenska listan. Uppenbarligen väntade vi för länge, för igår rapporterades en hane från ”Jönköpings kommun”. Idag har det rapporterats 50 ex(!) inklusive äggläggning från en hemlig eller skyddad lokal, men med biotopangivelsen ”å”. Vi väntar med spänning på mer information om detta fynd men kan på grund av sekretessen inte berätta mer nu. Men spekulera kan man göra, t ex i hur stora chanserna är att en hane och en hona S. pedemontanum hittar till samma ställe minst 60 mil från den norra kanten av sitt utbredningsområde, lyckas reproducera sig och deras avkomma ett år senare lyckas kravla sig upp i så stora antal att minst 50 ex ses samtidigt den 4 september 2011. Tankeväckande, eller hur?

Detta verkar dock helt falla inom ordinarie tillvägagångssätt för denna art, som är lokal i sin utbredning, men där den finns kan den formligen explodera i antal och vara helt dominerande. Den är också känd för att vara en väldigt mobil art som dyker upp från ingenstans, ofta vid nyligen skapade våtmarker som till stora delar saknar vegetation, eller där framsipprande vatten skapar kärrlika miljöer. Den gillar också sakta rinnande vatten, som kanaler, med gott om vegetation. S. pedemontanum har setts i Danmark (juli 1998), Finland (juli 2010 samt 2011) och England (aug 95). Arten har på senare år utökat sin utbredning kraftigt i till exempel Belgien och Holland.

S. pedemontanum är omisskännlig, då båda könen har stora, tydliga band över vingarna. Hannarna har bjärt rosa vingmärken medan honans är vita. Arten har rundare, bredare vingar än de andra ängstrollsländorna och tycks därför fladdra lite fjärilslikt när den flyger. Trots eller kanske på grund av dess speciella utseende ska den vara förvånansvärt svår att upptäcka i vegetationen.

Arten har inget svenskt namn, men ”bandad ängstrollslända” ligger nära till hands och oddset på att det faktiskt blir det svenska namnet är extremt lågt.

Kolla fynddatan av arten på Artportalen via denna direktlänk. Vi hoppas vi får anledning att återkomma med mer information.
/Magnus

Tack till Tim Termaat för lån av bild. Mer om fynden i Finland finns här.

fredag 2 september 2011

Falsterbo Bird Show 2-4 september

Det skånska trollsländeprojektet på exkursion, träffa dem på FBS!
Varför skriva något om detta fågelevenemang undrar ni kanske, och med viss rätt förstås, då detta är en blogg om trollsländor. Men det finns vissa kopplingar, inte minst i England är man duktiga på att synas i fågelskådarsammanhang. British Dragonfly Society finns varje år representerade vid t ex British Birdwatching Fair. Det stora, nyvaknade intresset för trollsländor i Sverige utgörs, som vi skrivit om tidigare, till ganska stor del av fågelskådare som upptäckt och fängslats av trollsländornas charm. Detta har Falsterbo Bird Show (FBS) tagit fasta på, och därför smugit in två föredrag om trollsländor bland alla fågelditon (se programmet här). Dessutom finns det skånska trollsländeprojektet på plats och visar trollsländor live vid vattenhindret, där ett tiotal arter sågs under förra årets FBS. Passa på och kom förbi och ställ frågor, få hjälp med artbestämning, osv.

/Magnus

fredag 26 augusti 2011

Skånska fenologirekord: sistadatum

Tidig mosaikslända Brachytron pratense, Tranegylet 5/7 2011
Vi har tidigare skrivit om skånska trollsländors vårfenologi här, här och här. Sedan dess har det gått många veckor och ganska många arter har slutat flyga. Vi kan därför blicka tillbaks något och lista en del nya sistadatum. Vi kommer löpande under säsongen uppdatera fenologin här i bloggen eftersom vi tror det har stort intresse för ganska många när sländorna egentligen flyger. Dessutom är det alltid en sporre att slå rekord, något som får i alla fall en del att ge sig ut extra tidigt på säsongen och fortsätta leta tills frosten kommer. Dessutom kan det vara en signal för trollsländeskådare i andra delar av landet vilka arter som är på gång att komma på vingarna. Nya sistadatumsfenologirekord i Skåne enligt Artportalen t o m 24/8 2011:

Röd flickslända Pyrrhosoma nymphula                               14/8         22/8 Hercules
Mindre kustflickslända Ischnura pumilio                             13/8        18/8 Alviks våtmark
Tidig mosaikslända Brachytron pratense                            4/7           5/7 Tranegylet
Stenflodtrollslända Onychogomphus forcipatus                    5/8           6/8 Rössjöfors
Gulfläckig glanstrollslända Somatochlora flavomaculata        18/8          21/8 Kavrö


Som brasklapp ska vi tillägga att samtliga dessa fynd inte är validerade än så det kan ske förändring av datan. Å andra sidan förekommer heller ingen särskild granskning av fenologirekord som vi skrev om här.

/Magnus

tisdag 23 augusti 2011

Lokaltips: Pulsujärvi

 
Nästan så långt norrut man kan komma i Sverige ligger Pulsujärvi, som inte är en trollsländelokal utan en utpost, en utgångspunkt för de som vill försöka se tundratrollslända Somatochlora sahlbergi. Området är unikt i åtminstone Sverige på grund av de stora inlandssanddynerna och tundrabiotoperna som breder ut sig främst väster om sjön Dàvvajàvri. Pulsujärvi är ett sommarcamp, varifrån fiskare och bärplockare utgår från och samebyn samlar in sina renar för vidare färd till vinterbete. De andra lokaltips vi bloggat om har samtliga varit artrika och ganska lättillgängliga platser, så icke Pulsujärvi. Men vi tror att allt fler kommer att ta sig dit, inte minst efter allt vi och andra sett och upplevt där i år. Men ingenstans finns det vad vi vet någon beskrivning eller guide till platsen, och det vill vi med detta inlägg ändra på.

Pulsujärvi ligger alltså längst upp i norr, mitt i en grov triangel som bildas av Karesuando, Övre Soppero och Treriksröset. Förutom att Pulsujärvi ligger långt bort är det viktigt att veta, att det inte är en by i dess egentliga bemärkelse. Även om det på kartan ser ut att vara det, så är det snarare ett ”camp”. Därför finns det inga affärer eller bekvämligheter öht. Det närmaste är några torrdass utanför kapellet nära Järämä (den andra campen). Med andra ord måste man ha med sig allt man behöver. Närmaste affärer finns i Vittangi och Karesuando, drygt tio mil bort. Vi frekventerade mest den senare, då där även fanns mottagning för andra nät än Telias, som vi saknar.

"Vägs ände", härifrån utgår man förslagsvis.
Man måste ha bil för att komma dit, enda möjliga andra alternativen är helikopter (går nog att hyra, t ex i Kiruna eller Abisko), båt/kanot (på Lainioälven?!) eller att lifta. Från stora vägen (E45) är det drygt 50 km grusväg till Pulsujärvi så det är ingen sträcka man gärna går i onödan. Väl framme kör man igenom campen och då kommer man till det stora rengärdet. Här slutar nästan grusvägen, istället blir den en sandväg, som man fortsätter på. Här har man två val. Antingen kör man ned till sjön Vuomajávri och campar där, eller så kör man ned mot sjön men svänger av åt vänster in på det andra spåret när man nästan är nere vid sjön. Denna ”väg” är fullt körbar om bara bilen har lite frigång. Kör ca två km till du inte kommer längre och campa här vid vägs ände. Detta är utgångspunkten för vandringar i området. Vatten finns i jokken (bäcken) intill. Utgår man istället från sjön måste man gå flera km extra.

Tundratrollslända är rapporterad från tre olika platser i området. Sahlén & Co hittade den på tundran SV Dàvvajàvri (på vår karta är detta utmärkt med bl a ”myrsnäppa”). OBSERVERA att detta är FEL! Vi har idag (5/10 2011) äntligen fått kopia på Göran Sahléns artikel och där läser vi till vår stora förvåning, att området där Göran fann arten är detsamma som där vi fann den. Detta ändrar förutsättningarna att finna arten och gör det faktiskt enklare, för då behöver man inte lägga in den längre vandringen till sydväst om sjön.

Olsvik såg den 2010 ungefär vid S-et i ”lappmes”, med andra ord endast 2 km V om ”vägs ände”. Vi såg den på två platser inom samma område NNO Dàvvajàvri (se kartan, märkt med ”tundratroll”). Av dessa tre platser är Olsviks lokal helt outstanding när det gäller tillgänglighet, men vare sig vi eller någon annan har lyckats hitta arten där igen. Till de andra platserna är det en bit att gå, men det är till stora delar väldigt enkla vandringar, av två skäl. Först och främst så är det på grund av det sandiga underlaget och det myckna inslaget av palsar ovanligt torrt och därmed enkelt att ta sig fram, även i stiglös terräng. För det andra finns där, i motsats till vad kartorna visar, flera stigar som leder nästan hela vägen fram till båda tundratrollokalerna V resp NNO Dàvvajàvri. Dessa är även de utmärkta på vår karta.
Karta med intressanta obsar med mera.
Förra året var det flera personer som rapporterade om svårigheter att ta sig över jokken S Dàvvajàvri. Vi rekommenderar att man går en lite längre väg. Följ den stig vi markerat på kartan så kommer man till ett vadställe, med en utmärkt lägerplats dessutom. Därifrån går man sedan NNV över helt torrt område och får då endast 100 m med vide och mindre jokk som man passerar enkelt. Då slipper man simma och ta sig genom de besvärliga videsnåren S och SV sjön.

Fjällmosaikslända Aeshna caerulae, hane, Pulsujärvi
Förutom tundratroll såg vi endast gott om fjällmosaikslända Aeshna caerulae och några enstaka starrmosaiksländor Aeshna juncea. Det finns säkert någon art till, t ex fjälltrollslända Somatochlora alpestris, men dessa övriga måste vara fåtaliga och kanske flyger tidigare, för vi var ändå där i flera dagar utan att se något annat. Tidsmässigt bör man enligt flera källor ha störst chans på tundratroll i månadsskiftet juli/augusti. Vi kan tänka oss att början av augusti är bäst eftersom det brukar kunna vara lite mer stabilt väder då jämfört med juli. Tidigare under juli ser vi däremot ingen anledning att åka dit, då chansen bör vara mindre att de är på vingarna.

Förutom trollsländor har området väldigt mycket att bjuda på. Vi spår att Pulsujärvi med omnejd kommer att bli mycket mera välbesökt framöver. Vad vi såg i övrigt framkommer en del av kartan, men vad sägs om jaktfalk, kungsörn, snösiska, dalripa, fjällabb, lappsparv, myrspov, myrsnäppa, mosnäppa, blåhake, smalnäbbad simsnäppa och lappmes? Inte minst förekomsten av så många häckande vadare är extrem, för att inte säga unik i den svenska fjällvärlden. Det är t ex knappt någon som tidigare sett myrspov med ungar i Sverige.

Så åk till Pulsujärvi – vi lär göra det igen!

Vi har tidigare berört eller skrivit om Pulsujärvi här
/Magnus

fredag 19 augusti 2011

Några tankar om epitetet "vandrande"

Vandrande mosaikslända Anax ephippiger, hona, Turkiet 2011
Ett ord som en del har frågor och undringar över i trollsländesammanhang är ”vandrande”, som i artnamnen vandrande mosaikslända Anax ephippiger, vandrande ängstrollslända Sympetrum fonscolombii och vandrande smaragdflickslända Lestes barbarus. För arter som utför långa förflyttningar är detta för att förtydliga att de inte flyttar i egentlig betydelse eftersom de inte återkommer och det inte sker regelbundet eller under en viss tid. De "migrerar" med andra ord egentligen inte, istället är det en enkel förflyttning som sker när till exempel födotillgången är dålig eller vatten torkar ut. Det är alltså snarare ”kringströvande” individer som drar runt eller flyr från dåliga förhållanden, eller exemplar som ”inte får plats” under goda år. Det är dessa arter och individer som ligger i framkanten av utbredningsområdena som har störst chans att hittas här hemma, men också de som utgör pionjärer och kan komma att vara startskottet på en kolonisation. Men lika ofta eller oftare stannar det vid enstaka fynd, eftersom chansen att de ska hitta artfränder av motsatta könet och lämplig biotop är liten.

En del arter är specialiserade på att sprida sig och reproducera sig i grunda, starkt solexponerade och ofta tillfälliga vatten, där larverna har en ytterst snabb tillväxt. Vandrande smaragdflickslända Lestes barbarus och mindre kustflickslända Ischnura pumilio är exempel på detta. Ett mer extremt och allt mer berömt exempel är arten ”Wandering Glider/Globe Skimmer” Pantala flavescens som följer monsunvindarna. Sländor föds i regnpölar i Indien och vandrar med monsunen till Östafrika. Där lägger de ägg i de nya pölar som uppkommer i regnen och deras avkomma flyger redan sex veckor senare i sin tur vidare med monsunen. Efter fyra generationer är de ”tillbaka” i Indien, där det börjar om igen. Då har dessa generationer tillsammans avverkat 16 000 km! Dessa sländor har i sin tur fågelarter specialiserat sig på att utnyttja, inte minst amurfalken som följer samma vindar och därmed trollsländesvärmarna och förklarar dess något märkliga flyttväg, från nordöstra Asien till södra Afrika. En nätt sträcka!

Vi rekommenderar starkt att du tar dig tid att lägga 16,38 min på att se denna filmade föreläsning där Charles Anderson på ett mycket roande, pedagogiskt och bra sätt berättar om hur Pantala flavescens tar sig tvärs över Indiska oceanen varje år på 1000-2000 meters höjd!

/Magnus