Dags att se över svenska namn på trollsländor

Orthetrum brunneum

I Europa finns det cirka 120 arter trollsländor, varav 63 observerats i Sverige. Av de som setts i Sverige saknar två arter svenska namn och de övriga europeiska arterna likaså. Bland de arter som ännu inte setts i Sverige förväntas ett antal göra det inom den närmaste tioårsperioden. Ser man bakåt i tiden lika långt har vi fått flera nya arter på den svenska listan: kejsartrollslända Anax imperator (2000), sibirisk vinterflickslända Sympecma paedisca (2000), mindre rödögonflickslända Erythromma viridulum (2004), Aeshna affinis (2010) och Anax parthenope (2010). Inte minst med tanke på klimatförändringarna finns det ingen anledning att tro att denna process kommer att avstanna, tvärtom.

Erythromma lindenii

Vi bedömer att flera arter kan spä på Sverigelistan ganska snart, och de med störst sannolikhet att göra så är troligen Lestes viridis, Orthetrum brunneum, Gomphus flavipes, Sympetrum pedemontanum och Crocothemis erythraea. Även Erythromma lindenii, Gomphus pulchellus och Sympetrum meriodinale kan bli aktuella, och säkert någon art till. Vi kan nog också utgå från att det kommer att göras fler fynd av Aeshna affinis och Anax parthenope. Förutom att de sprider sig norrut har de även det gemensamt, att de i dagsläget saknar svenska namn och saknas i boken Trollsländor i Sverige – en fälthandbok.

Att arter och i synnerhet insekter saknar svenska namn är förstås inget ovanligt. Det finns dock hur många goda skäl som helst att ge samtliga arter svenska namn, något som också aktualiserats för åtminstone samtliga nordiska dito i och med att utgivningen av Nationalnyckeln påbörjades för några år sedan. Jag vet inte säkert om det är en uttalad målsättning eller ej, men samtliga redovisade arter hittills har fått svenska namn, och flera av dem som tidigare hade ett har fått ett nytt. Man har alltså inte bara sett till att ge alla arter svenska namn utan även se över de befintliga. Detta är förstås en välgärning av stora mått, inte minst de pedagogiska vinsterna är enorma.

Ser man enbart till trollsländorna så är det helt uppenbart, att bland de som uppvisar ett allt större intresse för denna artgrupp är det väldigt få som är s a s klassiskt skolade entomologer. Väldigt många är intresserade av just trollsländor, är allmänt naturintresserade eller fågelskådare och för dessa är svenska namn en självklarhet och en hjälp, medan blott vetenskapliga namn är klumpiga och ovana.

Sedan utgivningen av ovan nämnda fälthandbok 2008 har vi för första gången något som kan liknas vid etablerade svenska namn på arterna som observerats här. Alla namn är dock inte helt lyckade, och då tänker jag huvudsakligen på det inkonsekventa namnbruket samt att namnen inte följer Svenska Artprojektets namnkriterier. Dessa är normerande för namnanvändningen inom Svenska Artprojektet, i Artportalen och i ArtDatabankens övriga arbeten. I praktiken fungerar de därför som svensk standard.

Fjälltrollslända Somatochlora alpestris

Med inkonsekvent språkbruk menar jag t ex arter i familjer som inbördes fått helt olika namn. Bäst exempel, eller kanske snarare sämst i detta fall, utgör nog familjen skimmertrollsländor. Ingen art har namnet skimmertrollslända i sitt artnamn, och endast två arter av sju har samma epitet (”glans”) i sina namn. Hur ska man veta att t ex tvåfläckad trollslända Epitheca bimaculata, guldtrollslända Cordulia aenea, mindre glanstrollslända Somatochlora arctica och fjälltrollslända Somatochlora alpestris tillhör samma familj? Här är man heller inte behjälplig av de vetenskapliga namnen då de utgörs av tre olika (Epitheca, Cordulia, Somatochlora). De svenska namnen är dock som sagt ganska etablerade nu, så ska de ändras måste det ske nu, innan vi hamnar i samma sits som tornsvala/tornseglare eller härmsångare/gulsångare, alltså namnändringar som sker så sent att de gamla namnen fortsatt används. Ska man öht diskutera ändringar av namn ska det göras respektfullt, varsamt och med eftertanke, men med eftertryck och pedagogisk tydlighet om det visar sig att det måste göras.

Men att ändra befintliga namn är en sak, att skapa nya svenska namn på arter som saknar det är en helt annan sak eftersom man inte behöver ta hänsyn till de etablerade namnen. Det är redan idag förvirrande när det dyker upp eller det talas om arter som saknar svenska namn. Inte minst då det alltid dyker upp namnförslag eller ”smeknamn” på dessa. Inte minst märktes det tydligt under 2010 när Anax parthenope för första gången observerades i Sverige. Genast pratades det om ”mindre kejsartrollslända”, vilket är en direktöversättning av det engelska Lesser Emperor. Detta namn är dock riktigt dåligt, faktiskt det sämsta i hela boken enligt K. D. Dijkstra som var huvudredaktör för Field Guide to the Dragonflies of Britain and Europe (muntligen 2010). Namn som ”liten kejsartrollslända” och ”violett kejsartrollslända” figurerade också, och tyvärr var jag själv delaktig i detta i och med publiceringen av två olika artiklar där det senare namnet användes (förvisso ogillade jag det namnet redan då). Även för Aeshna affinis, nästa nya art för landet att dyka upp under 2010, blev det genast förvirrande med flera olika namn. För den arten nästan ännu mer, då det även figurerade olika engelska namn.

Anax parthenope

Hade man istället varit lite förutseende och namngett åtminstone de arter som har störst chans att dyka upp här så hade vi sluppit denna förvirring. Nu tvingas man använda de vetenskapliga namnen för att bringa klarhet i röran och det är få utöver de hårdnackade entomologerna som är bekväma med det.

Men vem är då ”man”, vem har ansvaret för att det skapas och fastslås svenska namn? Jag vet inte hur det har fungerat tidigare, men sedan 2004 finns det tydliga rutiner för detta arbete, och svaret är Kommittén för svenska djurnamn. Denna kommitté avgör när behov finns att fastställa svenska namn för en viss djurgrupp, oftast i samband med en ny volym av Nationalnyckeln. En eller flera experter på en djurgrupp får då uppdraget att presentera ett förslag på svenska namn. Dessa granskas sedan av kommittén, och när en preliminär lista har godkänts, skickas denna på remiss och efter en remisstid tas beslut, och listan offentliggörs på ArtDatabankens hemsida.

En nationalnyckel om trollsländor ligger av allt att döma långt fram i tiden. Vi kan dock ändå glädjande avslöja att en arbetsgrupp påbörjat översynen av de svenska namnen på trollsländor. Fokus ligger på de arter som förekommer här samt de som kan tänkas dyka upp eller redan finns i övriga Norden, då detta är Svenska Artprojektets målområde. Arbetsgruppen kommer också att titta på de övriga europeiska arternas namn, inte minst då de kan påverka våra inhemska arters namn. Vilka personer denna grupp kommer att bestå av är i nuläget inte helt klart, men har du synpunkter eller önskemål gällande ämnet är du varmt välkommen att kontakta undertecknad i arbetsgruppen eller Niclas Eklund i kommittén.

/Magnus