fredag 19 juli 2013

Fridlysta trollsländor i Sverige

Grön flodtrollslända är fridlyst i Sverige.
Finns det fridlysta trollsländearter i Sverige? Efter att frågan kommit upp till diskussion i trollsländeforumet på Facebook började jag nysta i ärendet. Att en art är fridlyst innebär att den är fredad: man får inte plocka, fånga, döda eller på annat sätt samla in eller skada exemplar av arten. Man får i många fall inte heller ta bort eller skada artens frön, ägg, rom eller bon. 

I Artskyddsförordningen listas de arter som i Sverige är fridlysta, och bland dessa fann jag till min stora förvåning fem svenska trollsländor. De fem fridlysta arterna i Sverige enligt förordningen är grön mosaikslända Aeshna viridis, grön flodtrollslända Ophiogomphus cecilia, pudrad kärrtrollslända Leucorrhinia albifrons, bred kärrtrollslända L. caudalis och citronfläckad kärrtrollslända L. pectoralis. Jag har inga som helst problem med att arter fridlyses, tvärtom, det fyller i flera fall åtminstone en avskräckande effekt på de som exempelvis vill plocka orkidéer till sin trädgård eller samla på sällsynta djur. 

Grön mosaikslända = fridlyst i Sverige.
Det som förvånar mig är att det ska vara så svårt att hitta information om vilka som är fridlysta. Det är något av en djungel, med arter som är fridlysta i hela landet och samtidigt sådana som är det endast regionalt eller lokalt. Det saknas en lätt, översiktlig lista på Naturvårdsverkets hemsida med vilka arter som är fridlysta i Sverige (åtminstone kan inte jag hitta en sådan). De hänvisar till nämnda Artskyddsförordning, men denna är vare sig lätt att ta till sig eller ens överensstämmande med verkligheten. Namn, såväl svenska som vetenskapliga, anges fel, arter som inte finns är med (antagligen fel namn) och många av arterna är idag inte alls ovanliga eller hotade, samtidigt som många andra som borde vara med inte är det. Denna lista är åtminstone vad gäller trollsländor minst sagt föråldrad. Det har hänt mycket sedan de listorna togs fram för några decennier(?) sedan. För svenska förhållanden kan man t ex notera, att dvärgflickslända Nehalennia speciosa saknas, medan en art som citronfläckad kärrtrollslända Leucorrhinia pectoralis, som ökat på flera håll i Centraleuropa och är vanlig här hemma, är med. 

Pudrad kärrtrollslända = fridlyst i Sverige.
Ett oerhört mycket bättre underlag för fredande av arter utgör den europeiska rödlistan som ständigt uppdateras. Fridlysning är ett mer statiskt skydd som kan vara svårt (uppenbarligen!) att kommunicera och det finns (uppenbarligen!) stora brister i informationen kring vilka arter som verkligen är fridlysta och var. Att det är en djungel visas exempelvis av att Sveriges Entomologiska Förening i sin lista här har med SEX arter. Förutom de fem ovan har de även med tundratrollslända Somatochlora sahlbergi. Det blir ännu mer förvirrande när den arten saknas i listan de i sin tur hänvisar till här. Tundratrollslända saknas också i nämnda Artskyddsförordning, och eftersom jag ska upp på palsmyrarna om någon vecka för att leta efter den tog jag kontakt med Länsstyrelsen i Norrbotten för att söka dispens från fridlysningsbestämmerlserna (vårt arbete med att håva larver skulle exempelvis inte kunna genomföras om arten är fridlyst). Då fick jag beskedet, att då den inte är med i Artskyddsförordningen så behövs heller ingen dispens. Om arten är fridlyst eller ej har jag dock inte fått någon klarhet i.

Bred kärrtrollslända = fridlyst i Sverige.
Jag tillhör med andra ord själv den skara som inte visste att det fanns fridlysta trollsländor i Sverige och därmed begått lagbrott utan att veta om det. I min bok Svenska Trollsländeguiden som kom förra året, nämner jag vilka arter som är fridlysta i Finland, för att den kunskapen var lätt att hitta. Den finska trollsländeföreningen har en utmärkt hemsida och där står det tydligt vilka arter som är fridlysta. De fem arter som där är fridlysta sammanfaller med de svenska, vilket är en direkt följd av att de är med i Artskyddsförordningen (ursäkta tjatet!) samt upptagna i EU:s Art- och Habitatdirektiv (Natura 2000).

Citronfläckad kärrtrollslända = fridlyst i Sverige.
Under den tid jag varit intresserad av trollsländor har jag alltså varit under villfarelsen, att inga var fridlysta här. Undrar vad som gäller i Danmark eller Norge? Missade jag något liknande där med?

Om man ändå har skäl att infånga eller rent av insamla någon av de fridlysta arterna så kan man söka dispens från fridlysningsbestämmelserna, se mer om det här. De som inventerar trollsländor inom ramen för det skånska trollsländeprojektet har en generell dispens som med vissa förbehåll även gäller i naturreservat och nationalparker. Den dispensen gäller till och med 2014, då vårt projekt är över. Alla som bokar rutor och inventerar dessa får en sådan dispens att visa upp vid behov, och i den framgår också tydligt vad som gäller.

/Magnus
Tundratrollslända: fridlyst eller ej?


2 kommentarer:

  1. Hej!

    Visst kan det verka snurrigt med fridlysningar och artskyddsförordning och rödlistning! Eftersom jag har arbetat med dessa frågor i många år
    som ekolog på kommuner och som konsult ska jag berätta vad jag vet om saken.

    1992 antog EU (som då hette EG) det som på svenska kallas art- och habitatdirektivet som handlar om bevarandet av livsmiljöer samt vilda djur och växter.
    Där finns i Bilaga 4 en lista med arter som har ett särskilt skydd, utifrån ett antal kriterier listade i själva förordningen.
    När sedan Sverige gick med i EU 1995 kom art- och habitatdirektivet att gälla även oss, och införlivades i svensk lag genom Artskyddsförordningen.
    De skyddade arterna hamnade då i bilaga 1 i Artskyddsförordningen.

    Artlistan upprättades alltså tidigt 1990-tal, och utgår från de förhållanden och den kunskap som då fanns i de dåvarande EG-länderna.
    Att denna lista kan tyckas ha ett något märkligt urval när vi tittar på den med Svenska ögon drygt 20 år senare är därför inte så konstigt. Såvitt
    jag vet är den dessutom oförändrad i sitt innehåll sedan dess, vilket är lite knepigt eftersom både kunskapen och verkligheten förändrats. De arter som finns med
    i denna lista är alltså fridlysta inom hela EU, och alltså även i exempelvis Danmark.

    Dessutom finns en annan typ av fridlysning som har funnits länge i Sverige. Denna
    är något som Sverige helt beslutar om, och omfattar arter som man av någon anledning tycker behöver skyddas. Detta gäller vissa växter, ryggradslösa djur och kräldjur, regleras också i Artskyddsförordningen, och finns där i bilaga 2.
    Denna lista kan Sverige helt på egen hand förändra när vi har lust.

    Alla fåglar och däggdjur är dessutom skyddade enligt Jaktlagen, vilket också är en typ av fridlysning.

    För att få reda på vilka insekter som är fridlysta går man därför in i Artskyddsförordningen och läser bilaga 1 och bilaga 2, där finns svaret. Inte helt pedagogiskt uppställt,
    men garanterat den rätta listan. Och förordningen hittas enkelt genom google.

    Rödlistning är något helt annat som inte alls har med juridik att göra. Det är en förteckning över arter som riskerar att dö ut i ett geografiskt område, exempelvis Sverige.
    En rödlistad art har alltså inget juridiskt skydd, annat än om den dessutom råkar tillhöra någon fridlyst art enligt ovan. Och vissa arter som finns med på Artskyddsförordningens listor är inte rödlistade, vilket gäller
    fyra av de fem trollsländorna på listan, som alla saknas på rödlistan (undantaget är grön flodtrollslända som är rödlistad). Tundratrollsländan är däremot rödlistad men inte fridlyst, så den saknar juridiskt skydd.

    Hur man sen ser på att fånga in exempelvis en citronfläckad kärrtrollslända för fotografering och att sen släppa den fri och oskadad är naturligtvis upp till var och ens samvete att avgöra.
    För egen del har jag inga som helst problem med detta, som privatperson. I samband med inventeringar av fridlysta arter har jag däremot sökt tillstånd för att fånga individer för dokumentation, och därefter frisläppande.

    Hoppas detta klargjorde saken något!
    Erik Hansson, Kungsbacka

    SvaraRadera
  2. Tack Erik!
    Vad gäller rödlistan så är jag förstås insatt i dess funktion och syfte, jag menar bara att den utgör en mer aktuell grund för vilka arter som är i behov av skydd.

    Mvh
    Magnus

    SvaraRadera