fredag 4 april 2014

Om exotiska trollsländor i Sverige

Flicksländan i Västerås, januari 2013. Foto: Johan Hermansson. 
I senaste numret av Fauna & Flora återfanns nedanstående artikel, som är en fördjupning av tidigare inlägg här i vår blogg. Vi rekommenderar varmt Fauna & Flora, gå hit för att se mer om den och hur man kan prenumerera. Innan dess kan ni läsa vårt senaste bidrag direkt här nedan.

Om exotiska trollsländor i Sverige 
Att exotiska trollsländor på olika sätt hittas i anslutning till akvarier, växthus, fiskodlingar och liknande är känt sedan länge, och det finns ganska gott om fynd av olika arter i nästan hela Europa. Men hur ser det ut i Sverige? Följande tre fynd är de enda undertecknad känner till, men det finns med största sannolikhet ett stort mörkertal. 

I februari 2002 observerades en flickslända i en zooaffär i Helsingborg. I januari 2013 hittades en flickslända i Västerås sittande på det som uppenbarligen var akvariet den ”kläckts” i. I september 2013 upptäcktes flera stycken flicksländor i ett akvarium i Malmö, under liknande omständigheter som sländan i Västerås. 

Sländan i Helsingborg
Flicksländan som Peder Winding i februari 2002 såg i en zooaffär i Helsingborg var en liten, röd flickslända. Det är tyvärr allt vi vet, eftersom inga bilder togs och flicksländan inte omhändertogs.

Sländan i Västerås
Flicksländan som Johan Hermansson i januari 2013 fann sittande på sitt akvarium i Västerås var Agriocnemis pygmaea, vilket den ynka totallängden på blott 22 mm var en tydlig indikation på. Sländan finns det gott om bilder på, och även på dess larvhud. Sländan finns dessutom bevarad. Av de tre fynden är det detta vi vet mest om. 

Larvhud, Västerås. Foto: Johan Hermansson.
De 41 kända Agriocnemis-arterna är alla små, men den här är verkligen en liten flickslända, tydligt mindre och spädare än vår minsta inhemska art dvärgflickslända Nehalennia speciosa, och knappt hälften så stor som någon av de vanliga lyrflicksländorna i släktet Coenagrion

Agriocnemis pygmaea är en vanlig art i vegetationsrika vatten i stora delar av främst Sydostasien och Australien. Släktet Agriocnemis finns i övrigt i stora delar av övriga Asien, delar av Afrika och på ögrupper i Stilla Havet. Det finns – som vanligt lockas man säga – flera engelska namn på arten, exempelvis Pygmy Wisp, Wandering Midget och Wandering Wisp.

Med viss reservation för opublicerat material så utgör fyndet av Agriocnemis pygmaea i Västerås det blott andra i Europa. Det första gjordes i mars 2009, då man fann två larver i ett akvarium i en djuraffär i Karlsruhe.

Sländorna i Malmö
Axel Wendel i Malmö fann i september 2013 i sitt akvarium för krabbor ett tiotal trollsländelarver samt tre fullt utvecklade individer. En av dem flög ut ur lägenheten men förevigades innan. De andra två dog och samlades tyvärr inte in. Därför har vi endast en bild att gå på, och det är inte lätt att utifrån den bilden göra en säker artbestämning. De var 2-3 cm långa, vilket inte säger så mycket, då en mycket stor del av världens flicksländor faller inom det spannet. Det vi kan konstatera utifrån bilden är i alla fall, att det inte rör sig om någon av de mer vanliga exotiska arterna som tenderar att dyka upp i Europa, som exempelvis Ischnura senegalensis, den exotiska flickslända som flest gånger påträffats under liknande omständigheter.

En av flicksländorna i Malmö, sep 2013. Foto: Axel Wendel.
Sländorna i Malmö är dock inte helt olika de i släktet Ischnura, som vi har två arter av i Sverige, men karaktärer talar emot att det är en sådan. Därför är det högst troligt någon art av de många Ischnura-lika flicksländorna i släkten som Aciagrion, Xiphiagion eller Amphiallagma. Allra mest tyder det på att det rör sig om någon av de 30-talet arterna inom släktet Aciagrion. Dessa finns i ett brett bälte från Afrika i väster till Australien i öster.

Var kommer då de olika sländorna från?
För de flesta trollsländeintresserade är akvarievärlden en värld man sällan besöker, åtminstone inte i syftet att leta efter trollsländor. En person som faktiskt besökt platser som uppvärmda växthus, botaniska trädgårdar eller stora magasin där importerade akvatiska växter odlas eller lagras i väntan på vidare transport, i syfte att leta efter exotiska trollsländor, är Gerold Laister i Österrike. Under perioden 1991-2011 fann han inte mindre än 900 vuxna trollsländor av minst 22 arter. Detta arbete är ännu inte publicerat, men är på gång. Totalt känner vi nu till fynd av åtminstone 37 olika exotiska arter trollsländor i Europa (larver eller vuxna) varav huvuddelen är inkomna med akvatiska växter.

Akvariet i Malmö. Foto: Axel Wendel.
Det är alltså i själva miljön vi ska titta, det vill säga i akvarierna, för att försöka hitta svaret på varifrån sländorna kommer. Vi vet inte hur det såg ut i zooaffären i Helsingborg, men gissningsvis fanns där en hel del vattenväxter. Vi vet att det i akvariet i Västerås fanns javamossa Vesicularia dubyana (enligt vissa Taxiphyllum barbieri) och i Malmöakvariet hornsärv Ceratophyllum demersum, barteranubias Anubias barteri med flera vattenväxter. 

Om vi tittar närmare på Västeråsfyndet, då vi har mest information om det, så fanns alltså javamossa där. Det är en ganska vanlig art i många akvarier runt om i världen. Undersökningar av importerade vattenväxter visar, att majoriteten av de mest populära växterna som finns i handeln i Europa kommer från Singapore, följt av Thailand, Malaysia och Indonesien. Man beräknar att 75 procent av alla fynd av exotiska trollsländor i Europa har sitt ursprung i dessa länder. Det är med andra ord inte särskilt överraskande att även flicksländan i Västerås skulle visa sig vara en asiatisk art. En mindre andel av vattenväxterna importeras från andra delar av världen, som Madagaskar, Israel, Kanarieöarna och Marocko. 

Just javamossa har tidigare visat sig dölja överraskningar i form av medföljande trollsländor. I februari 2008 hittades exempelvis ett tjugotal larver av den asiatiska flicksländan Pseudoagrion microcephalum i ett akvarium med javamossa i en djuraffär i Ulm, Tyskland.

Många av de importerade vattenväxterna behandlas med någon form av gift för att bli av med oönskat, medföljande material, som exempelvis insekter och parasiter av olika slag. Därför är det troligen så, att majoriteten av alla fynd av exotiska trollsländor som når oss gör det genom att äggen av honorna placerats inuti själva växterna och därmed undgått giftet. Under lämpliga förhållanden kan de då senare kläckas här och med tur även lyckas genomgå hela larvcykeln.

Detta är inte hela förklaringen, förstås. Alla växter genomgår uppenbarligen inte giftbehandlingar då en del av inte minst de större arterna som påträffats i Europa inte lägger sina ägg inne i växtmassan. De flesta överlever inte mer än någon dag om de inte har tur och ”kläcks” under sommarhalvåret och kan ta sig ut. 

Det är förstås mest spekulation, men om Gerolds siffror ovan kan ses som en fingervisning av vad som finns i sådana miljöer i hela Europa pratar vi om väldigt många exotiska trollsländor och ett oerhört stort mörkertal. Vi kan nog utgå från att huvuddelen av alla som köper vattenväxter inte uppmärksammar larver av trollsländor, särskilt inte när de är så små som Agriocnemis pygmaea.

Hur stor är då risken att exotiska trollsländor skulle etablera sig här?
Bandad ängstrollslända, Huskvarna, september 2011.
Troligen är den minimal, och på våra breddgrader är det troligen en omöjlighet, även om diskussioner om detta fördes när populationen av bandad ängstrollslända Sympetrum pedemontanum överraskande hittades 2011 utanför Huskvarna. Jag har ännu inte hittat en enda uppgift om att den arten någonsin hittats i anslutning till import av akvatiska växter i Europa. Individer från Huskvarna ser ut precis som de gör i populationerna i till exempel Tyskland, Polen, Vitryssland och Kirgizistan. Om Huskvarnapopulationen däremot visat sig bestå av den östliga underarten Sympetrum pedemontanum elatum hade den med säkerhet kunnat sägas fått hjälp att komma hit. Som parentes kan tilläggas att artens framtid vid Huskvarna är i allra högsta grad osäker, då inga individer trots många och idoga eftersök observerats under 2013.

Det finns också fynd av exotiska, vuxna trollsländor som tagit sig hit på helt andra sätt, ibland även naturligt. I fall som dessa är det ofta svårt att förvissa sig om hur de faktiskt kommit hit. Pantala flavescens har hittats i anslutning till import av bananer från Ecuador i både England (Bolton 1952) och Tyskland (Narsdorf 1999). Anax junius har i samband med kraftiga vindar hittats i sydvästra England (Cornwall och Scilly 1998) och västra Frankrike (franska atlantkusten 2003). Den nordamerikanska arten Pachydiplax longipennis har hittats på en oljeplattform i Nordsjön (1999). Även om de är duktiga flygare så lär åtminstone något av dessa fynd ha kommit med båt.

"Orientalisk karmintrollslända" Crocothemis servilia, Turkiet.
I Europa finns det vad jag vet inga som helst uppgifter som tyder på att någon hitförd art lyckats etablera sig. Förutsättningarna finns dock, särskilt i de varmare delarna av Europa, och klimatförändringarna gör förstås att chansen/risken inte minskar. På sikt kan det ske, för det har skett på andra håll i världen, exempelvis i Florida, där den asiatiska arten Crocothemis servilia etablerat sig. 

Det går åtminstone till undertecknads kännedom inte i nuläget att rapportera exotiska trollsländor på Artportalen, men jag tar gärna emot alla former av upplysningar på trollsländor funna i eller i anslutning till akvarier och andra liknande miljöer i Sverige.

Magnus Billqvist

Fotnot
Sedan artikeln publicerades har vi fått mejl om ytterligare ett möjligt fynd av en exotisk trollslända i Sverige. Vi tar gärna emot fler!

Källor
- S. J. Brooks: Exotic dragonflies in north London. J. Br. Dragonfly Soc. Vol 4, no 1 1988. 
- Jens Kipping: Globalisierung und Libellen: Verschleppung von exotischen Libellenarten nach Deutschland (Odonata: Coenagrionidae, Libellulidae). Libellula 25 (1/2) 2006: 109-116. 
- Andreas Martens och Jörg Griese: Verschleppung von Agriocnemis pygmaea mit exotischen Wasserpflanzen nach Deutschland (Odonata: Coenagrionidae). Libellula 28 (3/4) 2009: 187-189. 
- Andreas Martens och Franz-Josef Schiel: Pseudagrion microcephalum mit exotischen Wasserpflanzen nach Deutschland verschleppt (Odonata: Coenagrionidae). Mercuriale – Libellen in Baden-Württemberg 2009. 
- Adrian Parr: Records of exotic Odonata in Britain during 2010. Atropos. 
- IUCN Red List of Threatened Species. Agriocnemis pygmaea. Version 2012.2. 

Tack till dessa för olika sorts input: Tobias Berger, K. D. Dijkstra, Ola Elleström, Johan Hermansson, Vincent Kalkman, Andreas Martens, Kristian Nilsson, Petro Pynnönen, Asmus Schröter, Anna-Mi Wendel, Axel Wendel, Peder Winding.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar